En blogg om allt från skrattanfall till tårar, och allt annat som livet innebär! :)

Lalala :)

Studiedag idag, så då vart man ledig. Därför tog jag mig en liten sovmorgon till sju, och då ringde jag och väckte Jesper <3.
Sen kollade jag på NRJ på 5.an. Åt frukost, gick ut och jogga :D
Sedan blev det bakning, bullar och vitlöksbröd ;D
Jag såg att det stog en jordgubbsfil i kylen, och blev nyfiken på hur bröd med jordgubbssmak skulle smaka, så jag ni kan ju gissa vad jag gjorde...

Precis, jordgubbsbröd :D Gott var det ;D

  Efter allt bakande pluggade jag lite.
Sedan åkte jag och klippte mig, och efter det träffade man en av sina bästavänner, Emelie :)

Ha det underbart :)

HejHej :)
Har ni haft en bra dag? :)

  Jag vakna imorse klockan 04:30 av mitt härliga mobilalarm, iform av trasdockornas intro.
Vet ni vilken jag menar, eller?
"Att va söta men lika som bär vad är det att ha.
Lite annorlunda är inte fel att va"
o s v

  Hade två timmar som vanligt kvar tills bussen gick.
Tog det lugnt, fixa frukost, kolla på tv.
Jag älskar morgonar.
Sedan gick jag till bussen. Jag vet inte, men det är något speciellt med att åka buss.
Jag gillar känslan. 
Du är påväg liksom, och du kan inte göra så mycket mer än att vänta.
Men samtidigt finns det så mycket du kan göra, plugga, lyssna på musik, bara sitta och tänka på livet, läsa en bok, ringa en vän o s v.
Ibland har man ju till och med turen och träffa någon man inte sett på länge, en gamal klasskamrat t ex.
Jag brukar träffa folk väldigt ofta på bussen faktist, det gör att fasten man inte går i samma klass längre, och man inte har tid/eller tagit sig tid till att hålla kontakten med alla, så vet jag i alla fall lite hur dem mår, och hur det går för dem :).
Du vet inte riktigt vad som kan hända när du kliver in i bussen, bara att du troligtvis kommer komma fram dit du ska.
Nu kan du icke göra så mycket mer än att vänta att se. 
 
  På tal om bussar, idag klev Emelie på. Min bästavän sen ja, jag vet inte, sen jag kunde gå i alla fall.
Hon tyckte jag var konstig, för jag åkte till skolan 2h innan jag börja. Men jag gillar skolan, och jag hatar sova så.
Påvägen ringde jag och väckte Jesper också, han var trött.
Tog ett tag att få liv i honom, han var fortfarande kvar i telefonen när jag kommit fram till centralen för att möta upp lite underbart folk, som jag hade sällskap på 16  bussen till skolan :)

  Alla utan jag och Robin börja åtta. Robin åt frukost, samtidigt som vi satt och flumma och snacka.
Sen datakunskap i typ 2h eller nåt.
Sen lunch, alla flumma sönder, som vanligt! :D
Måste bara säga att alla är helt underbara :D

-Gurka,med salt så gott!

- Du menar saltgurka?

-Hmm.. Nej! GURKA MED SALT PÅ! HAR DU INTE ÄTIT? :O

hahaha xD

Sen livsmedelskunskap, skoj är det (:

  Efter skolan gick jag runt och prata i telefon med Jesper i några timmar =)<3
Gud vad jag saknar honom.
gaha! :(

och jag saknar min hemliga blogg ibland också.
Ja..  Ja.. '

Ha det underbart :)

Varför denna sökan och längtan efter idealet, som vi tror innebär perfektion och lycka? 
 
  Varför gör vi allt för att vara så perfekta, och coola som möjligt?
För att vi vill passa in?
Men världen är inget pussel, med bestäma platser för alla bitar.
Den säger inte du måste se ut såhär, eller vara så där, så som dem andra.
Var istället dig själv, och behandla alla andra så som du själv vill bli behandlad.
Du är underbar som du är :)

  Världen har sjuka ideal. Det är i alla fall en sak som är säker.
Du mår inte bra av att banta ner dig själv till samma stolek som en skyltdocka på H&M eller, som ett vandrande skelett. Du behöver inte supa dig själv full varje helg, vakna upp i skogen några timmar senare förvirrad,rädd och ensam.
Frysa, skaka, leta efter dina kläder, ta upp mobilen, ringa din (s k) vän som du tror var med igår, och fråga om något hände?
Springa hem, säga att du sovit hos en kompis till en skrikande spritluktande pappa, och en deprimerad mamma.
Gå in på ditt rum, öppna lådan brevid sängen, skära, och riktigt känna hur lugnet sprider sig genom hela kroppen.
Du vet hon den blonda söta tjejen som bor i den stora villan vid kiosken.
Hennes mamma som är läkare.
Du vet?
Hon hatar sig själv, för hon är dålig. Sen är hon tjock också.
Det tycker hon.
Alla andra tycker hon är världens underbaraste. Den bästa vän man kan ha, och är dessutom smart, och söt.
Hon fick inte alla rätt på engelskaprovet igår, och bara vg på uppsatsen om religonen i irak.
För hon råka svimma. Hon vakna mitt i natten av att hon hörde sitt hjärta slog, fort, fort, för fort?
Hon var trött och hungrig.
Hon orkade inte sitta längre med uppsatsen, tryckte på "arkiv" och sen "skiv ut". 
Ute i hallen vid skrivaren stod hennes mamma, hon gav henne ett trött leènde,och fråga:
"Hur mår du?"
Hon kolla ner i marken och,svara samma som hon alltid gör: "Bra"

  Detta och liknande historier är verklighet för många.
Det är sjukt, hur många som mår dåligt.
De flesta orkar inte se, blundar och går vidare med sina egna liv.
Det är inget konstigt med det, för de själva är redan sönder bryta, och utslitna.

  Men vad händer då med framtiden?
Allt för många går och mår dåligt.
Jag klarar inte av att se hur mänskligheten bryter ner sig själv.
Vi måste tänka på framtiden.
Grunden till all denna självdestruktivitet, tror jag ligger i självkänslan.
Vårat samhälle, och vår värld måste satsa på att ge människor bättre självkänsla.
Alla människor är unika, och underbara individer.

Bara att det flesta missar det. Du är bäst som du är! 

  Satsa på att ge barnen bättre självkänsla redan på dagis.
För dem är våran framtid.

  Jag lovar, du blir inte lycklig av bli som idealen.


Alla är värda en bra självkänsla :)
♥♥